Igår kväll hämtade vi hem vår lilla guldklimp Ayo (Aragorn) - en liten Rhodesian Ridgebackpojk. Vincent är på semester hos mormor så att den nya familjemedlemen får se sig omkring ordentligt i lugn och ro. Några som inte var så lugna och rofyllda är de andra fyrbenta... Gaston har vi knappt sett sen vi kom hem - däremot hörs han emellanåt från under soffan. Dexter smyger runt hörnen och ser något fluffigare ut än vanligt, han har dock varit framme och kikat på Ayo och delat på en skinkskiva med honom nu på morgonen.

Natten gick inget vidare... Vi stängde in oss i sovrummet och Ayo somnade sött i sin bur strax efter elva. Skönt tänkte vi. Det var det oxå - i ungefär 45 minuter. Sen vaknade Ayo och insåg att han faktiskt var ensam och saknade nog mamma och alla syskon. Oj oj oj vad en liten valp kan yla hjärtskärande! Tur att medelåldern i huset är typ 85 och att tanten brevid är nästintill döv och de yngsta grannarna är i Thailand. Klockan ett somnade han nog av ren utmatttning med Tomas på golvet brevid sig. Sen blev det tyvärr morgon alldeles för tidigt och halv sex var det uppstigning.

Just nu sover Tomas och djuren ikapp - och jag tror att jag ska göra detsamma...